Mitt liv, mina funderingar, min resa - välkommen att följa med. Singeltjej som bytt Sveriges fyra årstider mot Singapores två. Spännande, kul, efterlängtat...och oerhört skrämmande.
Jag tänker börja baklänges med själva utmaningsbiten. Skulle kunna utmana exempelvis Dante, Maze, Rylle m.fl. men eftersom jag känner mina löss på gången så är det ingen idé. Dom skulle ändå inte anta den. Så....om det är nån som läser detta som inte blivit utmanad ännu...ja, då har du just blivit det.
Nu över till mig och mina ”underligheter”.
Jag är...
...inte förtjust i skräckfilmer, thrillers, psykologiska dramer m.m. Men likförbaskat kan jag inte låta bli att titta på dom. Vilket har till följd att jag inte kan sova. Eller att jag ser skumma figurer i varenda gathörn. När jag var yngre var det riktigt besvärligt. Ett tag var det så illa att jag efter att ha sett nån film inte kunde vara själv hemma. ”Fatal Attraction” var en pärs. Kaninkokerskor som plötsligt dyker upp i badkaret = Anette kunde inte bada på nåt år eller två. För att inte säga gå på toaletten i badrum som hade badkar
.... en riktig lipmoster när det kommer till filmer m.m. Inte så där lite småsnyft heller utan det är stora fontänen, snörvel och hela kittet. Min rating av filmer består inte av plus eller stjärnor. Den består av antal kleenex-näsdukar som gått åt. Ultimata gråtfilmen är nog ”Love Story”, senaste gråtfilm var ”The Painted Veil”. Hade väl inte varit så jobbigt om det bara hade gällt filmer...men nejdå, jag kan börja storböla av en sorglig passage i en bok. Eller av nåt som står i tidningen. Eller av ”Extreme Home Makeover”.
... höjdrädd. Vansinnigt mycket höjdrädd. Men en lite konstig sådan. Så länge jag inte sitter fast i marken är det lugnt – åka flygplan är inga problem, flyga luftballong är hur kul som helst. Men, så fort saker är förankrade i marken så är det kört. Det är som att om jag sitter fast så har jag möjligheten att göra något om något skulle hända. Typ klättra ner om exempelvis ”Fritt fall” skulle fastna längst upp eller så. Yeah right, som om jag skulle. Men, jag har möjligheten. Om jag flyger och något händer så kan jag ändå inte göra så mycket åt saken...jag har inget mellan mig och marken. Förutom en massa luft och en hård smäll.
... väldigt vidskeplig. Svarta katter som korsar gatan. Tvi tvi. Gå under stegar. Aldrig i livet. Nycklar på bord. Jag ryser. Jämföra händer. Hua, inte göra. Ja, ni förstår. Inte helt lätt. Och vidskepligheten sträcker sig också till rutiner. Måste göra saker i en viss ordning på morgonen annars går dagen åt helsike. Och när jag tävlade mycket så var det en riktig process, många saker som skulle göras innan, under och efter för att inte jinxa något. Och nej, jag går inte på A-brunnar.
... körkortslös. Inte för att det är så underligt men i brist på annat så får det vara med. Har aldrig känt något behov av att ta den lilla lappen. Har alltid bott nära bra kommunikationer. Eller bra och bra, jag har alltid tagit mig dit jag ska iaf även om det inte alltid blivit på utsatt tid. Hade funderingar på att ta körkort här i Singapore. Dom kör som ena jäkla blådårar så en till borde ju inte vara nån större fara men efter att ha bott här ett tag nu så har jag insett att nej, jag står nog över. Är det nåt dom verkligen inte kan göra här så är det att köra bil så det vore förenat med livsfara. Dom måste genomgå en ettårig utbildning för attt få sitt körkort men den måste vara urusel med tanke på kvalitén på bilförarna. Så, jag fortsätter hålla mig till MRT:n och taxis. Och apostlahästarna.
... inte underligare än så här. Så av dom sex punkterna så bidde det bara fem. Det får räcka så. Anette funderade lite vid
17:34 och
4 har tyckt till
A net around the world
